Mantran som hjälper er uthärda

Vad har ni för saker som ni kan upprepa om och om för er själva när ni behöver stå ut?

Jag brukar alltid tänka "smärta är oundvikligt men lidande är ett val" för att påminna mig om att alla har ont men att bli ett offer för sina upplevelser innebär att man måste acceptera att man har blivit besegrad först och man blir aldrig helt besegrad så länge man lever eftersom man alltid kan ta sig upp igen.

"Har jag stått ut med så här mycket så kan jag stå ut med lite till"

Den är riktigt bra!

Min terapeut tyckte jag skulle använda mig av mantrat
"Jag har anlänt
Jag är hemma
Hemma här, hemma nu
Jag är hel
Jag lever i det yttersta"

Jag tror det var något sånt i alla fall. För att vara här och nu, och känna att det är okej.
Mantran är väl inte min grej, helt enkelt. Fick rådet att gå runt och blunda samtidigt som jag upprepade mantrat för mig själv, för att inte kunna börja tänka på något annat under tiden (min hjärna klarar av att göra väldigt många saker samtidigt hehe).

idag måste jag ... imorgon är det ok att dö. upprepar man det varje dag så kommer man ju alltid vidare på nå't sätt. funkat bra när jag haft önskan att dö.

sen har jag ju gått 12-stegsprogrammet så ibland kör jag sinnesrobönen:

"Gud, ge mig sinnesro
att acceptera det jag inte kan förändra,
Mod att förändra det jag kan,
och förstånd att inse skillnaden"

"En dag i taget"

Eftersom jag är så bekymrad över framtiden, för vad jag ska göra, oro för vem jag är och hur jag ska bli, och tidigare - om jag skulle överleva min allvarliga sjukdom, och när jag slutade dricka alkohol, så har det lugnat mig och fått mig att vara mer i nuet. Allt annat vet man så lite om och ångest hjälper ju inte, det bara förstör i stunden ju.

Jag är en individ. Det här är under min värdighet.

För att påminna mig om att jag själv har ansvar över det hur jag beter mig och vad jag gör med mina känslor.

Jag har stora problem med stormiga idiotiska gräl som leder till sjäkskadebeteende, och så skyller jag på alla andra.

Den här 'ramsan' har verkligen förändrat mitt liv och min kamp med ångest. Om du läser den nu så händer förmodligen ingenting - man måste ha bakgrunden för att det ska fungera. Det här är inte en hippsomhapp-ramsa som "Kviddevitt!" (den kan visserligen fungera också) utan en noggrant formulerad, även om det inte ser ut så.

Släpp det!
Tänk Trafikfara!
Tänk Hjärnspöke!
Tänk Slappna av!
Fri!

Det är inte så lätt att utveckla varje rad, men "Släpp det" är alltså den förberedande uppmaningen. "Tänk Trafikfara" alltså verklig fara. "Tänk Hjärnspöke" - hjärnan spelar dig ett spratt. Nu kan det fungera att säga "Slappna av" och "Fri" som avslutning.

Långt senare har jag kommit på en delförklaring: Det tar 4-5 sekunder att läsa ramsan och det tar det sannolikt för koncentrationen av stresshormoner att börja avta(inte försvinna!) och det kan man känna omedelbart. Det är, som vi vet, alltför lätt att ge upp efter 2 sekunder - bara för att konstatera att ångesten dvs stresshormonerna är kvar på samma nivå.

Jag vet faktiskt inte riktigt utan kommit framtill och snott orden, men formulerat om dem.

Min bästa vän är samtidigt min värsta fiende. Min vän kallas hoppet.

Så jag står mer bara ut med att jag vet och har hoppet om en dag så vänder allt och blir bättre.

Vid vissa tillstånd kan jag helt enkelt be till Maria, "weesgegroet Maria". Ibland känner jag mig trygg då.

Finns flera.

.....Fem minuter till bara

....Tyck synd om dig själv i tio minuter, sen är det bra, typ.

.....det som inte dödar härdar

....hjärtat har sina skäl som förståndet aldrig kan förstå
(Blaise Pascal)

.....räkna till tio, reagera sen

....drakar flyger bäst i motvind

"Skam den fan som ger sig"

Livet är så kort ändå, har jag redan klarat hälften ska jag väl klara resten med.
Att livet är en skola och på något sätt ska jag använda allt det här (kanske särskilt det svåra) jag lär mig nu i det som kommer efter det här livet, formad som den unika person jag är.