Utredning?

Träffade min läkare igår och han tyckte jag skulle få en utredning. Jag har inte fått någon utredning hos dom (trots att jag varit i kontakt med dom i över 3 år) och den enda formella utredningen jag fick hos BUP var en ADD-utredning. Nu är jag såklart lite fundersam till varför jag ska behöva gå igenom en utredning, hur detta ska gå till och vad man kan få ut av det...

Min tanke om det hela är att dom vill få en utredning gjort eftersom deras behandlingsinsatser inte hjälpt. Ett trettiotal mediciner och terapier utan större resultat. Eller så tvivlar dom på vilken diagnos (vilka dignoser?) faktiskt stämmer in, vilket jag själv har svårt att förstå mig på. Det vore att kasta bort tid och pengar om man bara gör en utredning för att komma fram till att jag har dom här diagnoserna igen. Jag fick inget mer precist svar heller på vad det är dom ska utreda, utan bara "utredning".  

Har ni fått utredning när det gäller bipoläritet och ångest (jag gissar att det är här någonstans dom är fundersamma)? Hur gick det till?

Kan tänka mig att du är fundersam, men tänker på andra sidan att det kanske bara kan gynna dig när de går genom journalen, gör några tester och frågeformulär angående dina diagnoser och mest av all diskuterar i ett större forum hur du bäst kan bli hjälpt. Är du nervös att de kommer fram till något du själv inte känner dig igen i?

Jag har fått min första diagnos (schizoaffektivt syndrom) när jag var inlagd för skydd, ECT och utredning i en depression. Jag tror de observerade mig och gick genom journalen. Det var då de kom fram till stst medicinering. Sedan har diagnosen ändrad utan riktig utredning till bipolär efter vi såg genom tiden att jag alltid också hade en stämningskomponent när jag var psykotisk. Och på grund av att jag hade för "bra" funktionsnivå mellan skov. Känns inte heller om jag har fått en "utredning", för jag knappt viste om det då och de frågade mig bara några enkla frågor, men det räknas säkert som en ordentlig utredning.

Jag har aldrig fått någon formaliserad utredning med skattningsformulär och liknande, utom något enstaka MADRS i akutlägen. Diagnoser av blandade slag har uppkommit efter vad läkare har tyckt när de träffat mig eller läst journalen. Bipolärdiagnosen kom när jag (halleluja) hade samma läkare i flera år som faktiskt kunde observera mig i olika lägen över längre tid, och min senaste läkare som jag hade i två år tyckte att den stämde med hans erfarenhet. Så... mycket tyckande, på gott och ont.

Å andra sidan hade det vid det här laget varit rätt meningslöst att ge mig en SCID II (eller vad den heter numera) när jag redan har en aning om vad den handlar om.

Jag vet inte hur mycket formulär jag ändå fyllt i under åren, har fyllt i MINI och typ hundra MADRS... Vet inte om jag är mest fundersam på om det kommer ge något eller om dom kommer komma på något nytt. Inte för att jag tror det är något annat än bipolär sjukdom och ADD det handlar om, men man vet ju aldrig vad en ny psykolog skulle säga. Vad jag vet har jag ändå haft BPII-stämpeln i fem år, och ADD officiellt i 6-7 år.