FAQ om försäkringskassan

Jag är i kontakt med en forummedlem som har tagit fram en guide för hur man gör när man ska söka sjukpenning, vilka lagar som gäller och sånt. Medan vi har jobbat på den så fick jag en tanke om att det kanske skulle vara trevligt att ha en FAQ-tråd om just sjukförsäkringar, arbetsförmedlingen och sådant. Det kommer tydligen ofta upp på det gamla forumet, därför tjuvstartar jag den här tråden där man kan lämna vilka frågor man har om sådant som sjukförsäkring, skulder, bidragssökande, arbetsförmåga och annat försäkrings och pengarelaterat som man kanske undrar, sedan när vi har en bra översikt så kan vi lägga upp de vanliga frågorna och svaren till dem under information. Ordet är fritt, fråga på!

För att få igenom sjukersättning:

Alla medicinska och terapeutiska vägar till den normala och skyddade arbetsmarknaden måste vara uttömda. Den skyddade arbetsmarknaden är en svensk arbetsmarknadsåtgärd som går ut på att människor med funktionsnedsättning ska kunna få möjlighet att jobba med "rehabiliterande inslag".
Nu har en hel del av kraven lättats när det kommer till de med bipolär sjukdom men dessa är dock grundkraven enligt sjukförsäkringslagen.

Försäkringskassan kan vilja veta att du under året har försökt arbeta via arbetsrehabilitering. En kartläggning över din arbetsförmåga görs inklusive vilka eventuella anpassningar som har gjorts för dig. Här är det viktigt att visa att anpassningarna inte har underlättat för dig så att du klarat dig på skyddad eller vanlig arbetsmarknad.

Först kan försäkringskassan kräva att man provar att gå tillbaka till det jobb man redan har och går inte detta så har arbetsgivaren rätt att säga upp personen, försäkringskassan kan inte kräva att man säger upp sig för att pröva på andra arbeten utan det ska räcka med att man tar tjänstledigt utan lön från sitt vanliga jobb.

När arbetsrehabiliteringen görs så ska man inte komma över 25% eller 10h/v, för då har man påvisat arbetsförmåga!

Här gäller det att ha stöd av sin läkare, som kan skriva intyg, läkarutlåtande och sjukskrivningar vilket kan skydda en och styrka funktionsnedsättning/minskad arbetsförmåga.

Arbetsförmåga är ett mycket diffust begrepp och saknar tydlig definition, det som kartläggs och utreds är den förmåga en person kan ha oavsett arbete. Alltså kan saker som politiskt engagemang eller ”fritidssysselsättning” ses som arbetsförmåga.

När utredningen för arbetsförmåga och rehabilitering görs kommer ett visst antal avstämningsmöten att ske, tillsammans med försäkringskassan, arbetsförmedlingen och eventuell arbetsgivare. På dessa möten ska den behandlande läkaren eller psykolog vara delaktiga.

Även facket kan hjälpa till för medlemmar. Arbetsförmedlingen och försäkringskassan har inte rätten att neka. Försäkringskassan lägger oftast ansvaret på dig att få med dig läkare, psykolog och fack. Fråga din mottagning om den kan ordna detta åt dig eller hjälpa till. Dessa avstämningsmöten ska man få datum och tid för i god tid. Det handlar om en tidsram på tre månader innan mötet.

Får man inte ihop detta att få med sig en läkare så har man rättigheten att skjuta på avstämningsmötet. Här kan arbetsförmedlingen och försäkringskassan komma med indirekta hot om att ställer man inte upp på detta som de beslutat säger de att ersättningen kommer att dras in. Det finns ingen lag som ger dem rätten att göra detta. Under denna tid är det bra ha stöd av någon på mottagningen som kan ordna mycket åt en och att man har löpande läkarbesök inbokade varje månad. När man mår riktigt dåligt kan man behöva träffa sin läkare varje vecka. Man har även rätt att få en psykolog.

När detta är gjort och arbetsförmedlingen kommer fram till att alla vägar tillbaka till normala och skyddade arbetsmarknaden är uttömda så kommer du att få ett intyg som arbetsförmedlingen vill att du skriver under. Ta dig tiden att läsa genom intyget noggrannt, om det är något som är fel eller som inte stämmer överens med din version av vad som sagts så går det att skicka ett papper till försäkringskassan där du motiverar att du inte kan skriva under intyget för att det är felaktigt.

Det är viktigt under rehabiliteringen att det blir tydligt hur stress påverkar dig och försvårar din bipolära sjukdom. Var noggrann med att notera allt.

De medicinska vägarna till att återfå eller behålla arbetsförmåga:

Vid avstämningsmötena ska det framgå tydligt vilka behandlingar man testar för att blir bättre. Detta inkluderar KBT, DBT, samtalsterapi mm. Även mediciner som man har provat ska tas upp. Detta är då inget som man själv ska intyga utan det är läkarens jobb. Här kan försäkringskassan kräva en lista över vilka läkemedel eller kombinationer av läkemedel som du har provat. Nu är det viktigt att läkaren argumenterar om varför man inte har testat exempelvis fler än en antidepressiv medicin på grund av maniska skov eller utebliven effekt. Det är endast ECT som försäkringskassan inte har laglig rätt att kräva att man testar för att återfå eller behålla arbetsförmåga.

När sjukersättningen kommer på tal:

Be läkaren om ett läkarutlåtande (LUH), så att det blir lite åt det övertydliga hållet och så att du nästan blir rädd för dig själv och viktigast av allt; att det är så tydligt som möjligt att alla terapeutiska vägar till den normala såväl som den skyddade arbetsmarknaden är uttömda.

När man ansöker finns det en mycket liten ruta att fylla i som handlar om hur man lever med sin sjukdom, etc… Skriv att detta finns i bilaga X, som du bifogar med ansökan. Var inte rädd att den blir lång, men om du upplever att den blir kort, se över den ytterligare. En vanligt förekommande längd är ca 4 A4 sidor.

Det är viktigt att din bilaga är väldigt utförlig, försök få med:

- Hur din vardag ser ut och hur mycket du måste anpassa din vardag för att kunna kontrollera sjukdomen.

- Hur man går till väga för att ”landa” efter en arbetsdag, om hushållsarbete måste läggas ner eller går på halvfart.

- Hur stress påverkar dig och din vardag.

- Undvik att uttrycka dig för invecklat när det gäller intressen och förtroendeuppdrag om du är aktiv inom organisationer och föreningar. Om detta tas upp ska det handla mer om att detta är för att förebygga sjukdomens skov. Anledningen är att sådana saker kan ses som tecken på arbetsförmåga. Om du får några frågor om detta av försäkringskassan så se till att ta det med din läkare så att hen kan hjälpa dig att förklara för försäkringskassan varför du behöver dessa aktiviteter för att må bra och att de inte är en ”dold arbetsförmåga”. Hur noga du kommer att få svara på sådana här frågor beror mycket på vem som utreder.

- Avslutningsvis kan du förklara olika sätt du försöker anpassa dig, förebygga och kontrollera din sjukdom. Din egen berättelse om hur det har varit att testa olika mediciner och terapier. Om man vill så kan man understryka att ECT är enda alternativet som inte är testat, eftersom försäkringskassan ändå inte kan kräva det.

Jag undrar om reglerna är något annorlunda om det gäller sjukersättning på halvtid. Om man ex jobbar halvtid måste man då också ta tjänstledigt helt för att prova annat jobb. Eller pröva annat jobb på den halvtiden man inte kan jobba på det jobb man redan har, så att man en period gar halvtid på sitt vanliga jobb och halvtid på ett annat man arbetsprövar på. Då borde det väl bli ännu mer påfrestande än att jobba heltid på det befintliga jobbet.

Kan FK säga att det jobbet man har är för avancerat för att man ska kunna få sjukersättning även om man själv och läkare kan motivera att man antagligen inte skulle kunna jobba heltid i annat enklare jobb heller. Det kan ju vara att man behöver så mycket vårdbesök m terapi att det tar en så stor del av tiden, att man klarar jobbet på halvtid, men inte hushållssysslor etc. Att man inte orkar med att ha folk omkring sig hela tiden. Och att det skulle bli en större påfrestning att byta till ett nytt jobb även om det är enklare, därför att man helt enkelt har ett jobb man har rutin på och har svårt för omställningar, samt att man säkert skulle bli deprimerad av att inte kunna få ha kvar ett jobb som är stimulerande och ger livskvalitet?

Mycket bra frågor Berguv! Jag har pm:at forummedlemmen som skrev den första texten eftersom jag tror att personen vill fortsätta vara anonym så jag lägger upp så fort vi har ett svar

Handläggaren på försäkringskassan tar alla viktiga beslut, mycket hänger på att du hittar en handläggare som visar medmänsklighet och även att din läkare är med dig.

Se till att förbereda läkaren på försäkringskassans frågor, om du är rädd att försäkringskassan ska tvinga dig att helt lämna ditt hel/deltidsarbete så diskutera det med läkaren så att hen kan förklara att det skulle försämra din sjukdom att stå ut med stressen att byta till ett annat arbete.

Läkaren kan även hjälpa dig motivera att det kanske inte finns någon poäng att försöka testa ett annat arbete eftersom bipolär sjukdom återkommer i skov och när skoven är allvarliga så kan man ofta inte jobba alls eller väldigt lite oavsett jobb.

Du gör ju redan bra argument i dina frågor Berguv, det verkar som att poängen är att vi som är sjuka har en del misstro riktade mot oss så vi måste vara tydliga och se till att en läkare kan styrka allt vi säger.

Jag vill tacka er för att ni lägger så mycket tid på så viktigt information. Tack så mycket!

Jag glömde att säga att all info i tråden här ovan är jättebra. Tack för den!

Vad kul att höra! Jag ska vidarebefordra detta till källan också