Om två synsätt som läkare kan ha inom psykiatrin

Jag tror det finns lite mer än endast två attituder och kombinationer. Tycker att båda attituderna kan under omständigheterna vara vettiga.

Läste du källartikeln? Det är en ganska välskriven argumentation om vilket av de två synsätten som är bäst när det gäller att välja behandling för en läkare. Jag tänkte att just de här två synsätten kanske var intressanta för att när man ser dem bredvid varandra som ovan så känns det kanske ganska basic men faktum är att de bestämmer väldigt mycket vilken behandling man får. Han anmärker till exempel att synsätt 1 är det dominerande synsättet idag, särskilt i USA och att det kanske gör att många blir över eller felbehandlade. Sen är ju problemet med synsätt 2 att det kräver att läkaren har ganska bra inkänning och kan förstå hur människor fungerar intuitivt, det är nog ofta tryggare att falla tillbaka på synsätt 1 för om en läkare har synsätt 2 och tänker fel av någon anledning så kan det också leda till felbehandling eller att man avfärdar ett verkligt problem som hade en ganska enkel lösning till att börja med. Det är intressant att se vad andra tänker om detta, jag hade nog tenderat åt synsätt 2 och jag tror att min första läkare hade det synsättet väldigt mycket, min psykolog har definitivt det synsättet och det kan till och med vara lite tröttsamt när vi hamnar i en diskussion om vilka sociala eller miljömässiga eller kognitiva eller beteendemässiga orsaker som kan finnas till mina symtom när jag i grund och botten upplever det som att symtomen mer eller mindre bara är där och inte riktigt blir bättre eller försvinner för att min situation blir bättre eller jag tänker eller gör något annorlunda.

Ok, nej, läste inte hela artikeln. Ska göra det och återkomma. Tack.

Jag tycker att ettan idiotförklarar en och tvåan är vad som behövs, om man inte är helt manisk det vill säga.

Jag tror att båda förhållningsätt är nödvändiga.
Men det är stor skillnad om någon söker första gången eller om läkaren känner en väl.

Jag tycker att en psykiatriker man besöker regelbundet måste arbeta med både alt.1 & 2.
- kortsiktigt med alt.1 och lindra kraftiga besvär så skyndsamt som möjligt.
- långskiktigt med alt.2 då psykiatrikerns skicklighet och människokännedom kommer in i bilden.

Att bara lindra kortsiktiga eller långsiktiga symtom separat är inte bra.
'Alt.2 läkare only' fattar inte BP-sjukdom eller saknar empati, eller genomskådar/tror sig genomskåda en person som överdriver sina symtom och bara vill ha medicin?