Dippar förstör min vardag och får mig att fly och mår väldigt dåligt

Jag mår inte bra. Jag har ätit lithionit i 3-4 år och det funkar jättebra. Men jag har ofta glapp mellan det att min medicin tar slut och jag hämtar ny vilket gör att jag snabbt mår sämre. Jag har eller håller på att byta mottagning då min förra var dåliga på att höra av sig, ge ny medicin, erbjuda hjälp när jag mådde väldigt dåligt osv. Den nya mottagningen sa att dom skulle höra av sig om dom inte kunde skriva ut ny medicin, vilket dom aldrig gjorde, nu står jag pall igen utan medicin på dag 5 och jag dippar. Jag väntar på svar från första mottagningen om att dom ska skriva ut medicinen istället men det tar tid.
Jag mår så dåligt nu att jag inte kan gå en dag utan att varje morgon gråta för att jag känner mig ensam, deprimerad och oönskad, bli hypo på kvällen eller när som och göra dumma små, hittills, impulsbeslut. Jag känner mig genom deprimerad och ledsen, jag orkar inte må dåligt och känna mig missnöjd och bli misstänksam mot min partner, inbillar mig att han är otrogen. Blir alltid osäker när medicinen tappas ut på grund av mitt slarv. Har efter en traumatiserande barndom väldigt svårt att lita på folk, att läsa av uttryck och situationer. Vd dippar eller pms går jag ner i depression och hamnar i fly läge, hjärnan stänger av rationellt tänkande och jag vill bara dö. Detta kan lämna mig stel som en pinne och kolsvart inlåst på badrummet kedjerökande, att jag skär mig själv eller liknande i timmar. Misstänker oftast det värsta. har börjat jobba på min självkänsla genom att skriva dagbok över vad jag gjort bra, är tacksam över och behöver hjälp med. Det funkar faktiskt för att inte hålla kvar mig i dippar en hel dag eller mer, utan jag kan tänka att jag förtjänar att må bra och inte orkar må dåligt, ofta. Det jag undrar nu är, finns det några knep för att hålla sig sane? Jag äter beta block, ska snart hämta ut och det hjälper mot oro och ångest. Men när jag hamnar i den här situationen utan medicin, som jag inte kan ska eller får hamna i, vet nån hur man kan hålla sig uppe ovanför deppressionmolnen? Tacksam för alla svar.

Usch jobbig sits. Jag vet inte om jag har något jättebra tips för jag reagerar ofta tvärtom ifall jag är utan medicin några dagar, blir uppåt snarare än deppig (ja, innan det tvärt vänder ned igen då och jag ångrar att jag var så slarvig att jag inte ordnade med medicinen... )

Men att i förväg tänka ut saker att hålla sig sysselsatt med så länge som inte är skadliga kan vara en grej, saker man gillar. Göra en lista man kan läsa när man inte kan bestämma sig och så tvingar man sig själv att ta något. Kanske gå ut i naturen, måla, hälsa på någon kompis som har ett mysigt husdjur, baka, göra upp spellistor på spotify, kolla på en favoritserie, vad som helst som passar en. Det botar absolut inte alla depressioner men man kan bli lugnare just för stunden åtminstone.

Att du börjat med en sådan fin dagbok låter som ett jättebra initiativ. Något som alla, även så kallade friska, skulle må bra av.

Det har varit en hel del strul på min mottagning också eftersom det fattas läkare, jag har inte haft någon fast på länge. Så de vill att man säger till minst en vecka i förväg om man behöver nytt recept på telefon, och behöver man läkarbesök behövs det typ en månad...

Jag behöver verkligen organisera mig för att det här med mediciner ska funka. Använder mobilen flitigt, har larm morgon och kväll när medicinen ska tas, och lägger in påminnelser minst två veckor innan jag senast måste hämta nya mediciner på apoteket eller skaffa nya recept. Dessutom skriver jag också upp det på en papperskalender som sitter på kylskåpet. Använder dosett. Bara måste ha en massa tråkiga rutiner, annars funkar det inte.

Orkar man pyssla så finns medicin-appar att ha i mobilen. Jag använder just nu en som heter Medisafe där jag lägger in de mediciner jag ska ta och när, så larmar den då. Och så går det att koppla till en valfri "medicinvän" så att min man får ett mail efter en halvtimme om jag inte har klickat för att jag tagit mina mediciner, så kan han tjata lite också

Jag hoppas att det ordnar sig snart för dig och du får må bättre igen.

Appar är bra. Jag har själv inte appar men jag har en dosett veckovis. Så när jag fyller på den brukar jag kolla hur mycket som är kvar i förpackningarna, om dom är eller börjar bli tomma efter jag fyllt dosetten så ringer jag efter recept. Tidigare fyllde jag alltid den på söndagar, så ringde jag på måndagen. Kanske kan hjälpa?

Att hålla depressioner borta kan vara knepigt. Försök röra på sig, hålla rutiner, göra saker man tycker om.

Du kan alltid gå till psykakuten om du är utan recept. Det har jag gjort flera gånger när de inte skött sig på mottagningen. Man prioriteras såklart inte före suicidala patienter osv, men efter några timmar får man sin medicin och det behöver inte bli kaos i hjärnan. Och eftersom du mår så dåligt direkt när du är utan tycker jag VERKLIGEN du ska gå dit! Det är ju ett nödläge, som har en väldigt enkel lösning.

För mig, om jag glömmer ta medicin, blir jag så himla dimmig i huvudet. Kan börja dissociera och leva i en bubbla åtskild från verkligheten, får kognitiva symptom och har typ "mental influensa". Sedan när jag får medsen igen försvinner det inom några timmar.

F ö När det gäller Litium kan det vara FARLIGT att inte ta medicinen regelbundet. Det påverkar ju koncentrationen i blodet och njurar/saltbalans. Litium är ju giftigt i för höga doser, och obalans kan nog göra en riktigt sjuk fysiskt. Så att gå till akuten och är verkligen något jag rekommenderar när de slarvar. Och ryt ifrån! Säg hur dåligt du mår om de inte skriver ut ordentligt!

Hoppas det inte händer igen *hjärtsmiley*